Anteckningar om världsbygge: att namnge platser och fiender efter Arthurlegenden

Jag läste andra delen av världsserien ”Titta in i Genno's skrivbord” på note. Det är en serie som steg för steg visar hur författaren bygger upp världen i sin roman, och det här avsnittet handlar om att namnge platser och fiender.

Det som fastnade för mig är hur författaren använder Arthurlegenden som förlaga och flyttar verkliga platser och figurer något för att ge dem nya namn. Britannien blir Garibuana, Cornwall blir Hālvana, kungadömet Logres blir kungadömet Rorēgusās med huvudstaden Rondiorisu, och Romerska riket blir Irusurōmrriket. Dessutom tillkommer en ny skådeplats, kontinenten Eusustashia.

Fienderna följer samma metod. Sachsarna blir dagaderna, Cath Palug blir Kitty Zabisutā, en spökkatt i form av en svart kattunge, och Twrch Trwyth blir Toruku Turuku, en monstruös vildsvin. De som känner källorna ler, och de som inte gör det får namn med en egen klang.

Ett annat intressant inslag är hur spelelementen hanteras. I stället för att visa systemrutor direkt tänker författaren presentera gacha-maskinerna i krogen, kallelsestenarna, två valutor, uthållighet och skattkistequester som ”världens sunda förnuft”. Det ska användas för absurd komik, och första kapitlet ska vara ett ”handledningskapitel”.

Texten påminde mig om att i världsbygge ligger konsten i hur man omvandlar källmaterialet. Nästa avsnitt, nummer fem, ska enligt planen handla om karaktärer, och jag vill gärna fortsätta läsa.

Källa: note