Vintergatans centrum ”direktavbildat” i lågenergetisk gammastrålning – en världsnyhet från ett ballongexperiment
En forskargrupp med bland annat JAXA har meddelat att de som första i världen har lyckats direktavbilda lågenergetisk gammastrålning från Vintergatans centrum, enligt samma princip som ett optiskt teleskop. När jag läste om det tyckte jag att det ser oansenligt ut men egentligen är riktigt imponerande, så jag vill dela det.
Det handlar om gammastrålning på 150–600 keV, alltså med lägre energi än 1 MeV. I det här bandet saknas precisa avbildningsmetoder och bakgrundsbruset är stort, så det har varit ett outforskat område som kallas ”MeV-gapet”. Hittills har man tydligen varit tvungen att förlita sig på indirekta metoder, där man modellerar bruset från hela himlen och den svaga signalen för att göra uppskattningar.
Man använde en ”elektronspårande Comptonkamera (ETCC)” som kan följa ända ner till elektronernas spår. Genom att analysera data från ungefär ett dygns observationer med ballongexperimentet ”SMILE-2+”, som sändes upp från centrala Australien 2018, fångade man en signifikant signal från riktningen mot galaxens centrum som en bild. Förklaringen att en punktkälla i en vanlig Comptonkamera breder ut sig till en ring, medan den i ETCC samlas i en enda punkt, var lätt att förstå.
Den uppmätta gammastrålningen från positronannihilation stämmer med tidigare observationer inom felmarginalen, men intensiteten är ungefär dubbelt så hög. Eftersom det nu är säkrare att strålningen är flera gånger starkare än de teoretiska värdena hoppas man kunna pröva okända ursprung som mörk materia och primordiala svarta hål. Resultaten publicerades i augusti 2026 i en tidskrift från American Physical Society och uppmärksammades även i Natures Research Highlight.
Nästa experiment med högre känslighet, ”SMILE-3”, förbereds också som kandidat till ett ballongexperiment i Australien som är planerat till 2028. Formuleringen ”från en vetenskap som gissar till en vetenskap som ser” fastnade verkligen hos mig.
Källa: JAXA (Japans rymdforskningsorganisation)
Det handlar om gammastrålning på 150–600 keV, alltså med lägre energi än 1 MeV. I det här bandet saknas precisa avbildningsmetoder och bakgrundsbruset är stort, så det har varit ett outforskat område som kallas ”MeV-gapet”. Hittills har man tydligen varit tvungen att förlita sig på indirekta metoder, där man modellerar bruset från hela himlen och den svaga signalen för att göra uppskattningar.
Man använde en ”elektronspårande Comptonkamera (ETCC)” som kan följa ända ner till elektronernas spår. Genom att analysera data från ungefär ett dygns observationer med ballongexperimentet ”SMILE-2+”, som sändes upp från centrala Australien 2018, fångade man en signifikant signal från riktningen mot galaxens centrum som en bild. Förklaringen att en punktkälla i en vanlig Comptonkamera breder ut sig till en ring, medan den i ETCC samlas i en enda punkt, var lätt att förstå.
Den uppmätta gammastrålningen från positronannihilation stämmer med tidigare observationer inom felmarginalen, men intensiteten är ungefär dubbelt så hög. Eftersom det nu är säkrare att strålningen är flera gånger starkare än de teoretiska värdena hoppas man kunna pröva okända ursprung som mörk materia och primordiala svarta hål. Resultaten publicerades i augusti 2026 i en tidskrift från American Physical Society och uppmärksammades även i Natures Research Highlight.
Nästa experiment med högre känslighet, ”SMILE-3”, förbereds också som kandidat till ett ballongexperiment i Australien som är planerat till 2028. Formuleringen ”från en vetenskap som gissar till en vetenskap som ser” fastnade verkligen hos mig.
Källa: JAXA (Japans rymdforskningsorganisation)
Kommentarer 0
Skriv den första kommentaren, på vilket språk du vill.
Logga in för att kommentera