Jag upptäckte fingerboard för bara några månader sedan och vill dela med mig av några saker jag lärt mig när jag tränat. Fingerboard är inte bara en modellleksak – det är faktiskt en egen sport, med den enda skillnaden att man i stället för att använda fötterna som på en skateboard använder två fingrar för att göra tricken.
Det första steget är att lära känna brädan: lägg långfingret på brädans tail och pekfingret i mitten, och vippa den fram och tillbaka så att handen blir mjuk och du får känsla för brädan. Först därefter börjar du träna det mest grundläggande tricket, Ollie, eftersom nästan alla svårare trick bygger på det.
Det tips jag haft mest nytta av när jag tränat Ollie: poppa brädan med långfingret med lagom mycket kraft, och dra sedan snabbt brädan framåt i rätt ögonblick för att behålla kontrollen. Det viktiga är att slappna av i handleden och fingrarna så att du inte blir trött. Alla lär sig i olika takt, så tappa inte modet om dina kompisar blir bra snabbare.
Om du bestämmer dig för att satsa på lång sikt, investera i en ordentlig bräda med grip och håll träningsbordet rent så att damm inte tränger in i kullagren. Spela lite regelbundet varje dag, så vänjer sig handen vid brädan snabbare än du tror.
Källa: Chic-DG Skateshop
För att fira tio år av Radical Fingerboards slog det australiska varumärket ihop med Blackriver för en deckgrafik som heter Kangaroo Country. Jag gillar att teamet förklarar tankarna bakom designen så utförligt.
Utgångspunkten är det engelska ordet ”Country”. I Australien betyder det mycket mer än en plats: det avser mark, vatten, berättelser, värderingar och ansvaret för ett förfädernas område. Även ordet känguru går tillbaka till ”gangurru”, ett ord från språket guugu yimidhirr som delades med James Cook och besättningen på Endeavour 1770.
Grafiken är inspirerad av hur många aboriginska konsttraditioner knyter ihop berättande, djur, natur och mark. Teamet betonar att Australien har många olika gemenskaper med egna språk, lagar och konststilar, så det finns ingen enda look som representerar dem alla. Designen är därför inte tänkt att härma någon grupps heliga berättelser eller symboler. Den är snarare en bredare hyllning till kängurun som naturligt och kulturellt viktig, gjord med respekt för Australiens urfolk.
Det som fastnade mest för mig är slutorden: fingerboarding är en kultur av kreativitet, gemensamma sessioner och lokala scener, inte bara det lilla föremålet under fingrarna. För Blackriver och Radical firar decket ett decennium och tackar människorna som håller den australiska scenen levande, session för session. Enligt inlägget ska det snart finnas i den amerikanska butiken.
Källa: Blackriver Fingerboard Shop
Här är en fingerboardberättelse från en liten stad som jag verkligen uppskattade. Strathmore i Alberta var värd för Fingers on Fire 3 den 26 juli 2025 i Kinsmen Parks amfiteater, med start kl. 11. Inträdet är gratis och tävlande betalar bara 5 dollar per gren för att bidra till kostnaden för medaljerna.
Arrangören Brandon Kehler startade evenemanget under det första året som en utställning utan tävling. Under andra året fick han USA Fingerboard League att godkänna tävlingen, som en av bara två kanadensiska evenemang som förbundet godkände. Hans mål är att bygga upp en scen i Alberta, Saskatchewan och Manitoba, som hade betydligt mindre aktivitet än Ontario eller Vancouver. Han åkte skateboard tills skador stoppade honom vid cirka 25 års ålder, och under covid-19 kom han tillbaka till brädan genom fingerboarding.
Det finns tre tävlingar: Game of SKATE, Best Trick och Best Run på en bana i streetstil. Över 20 fingerboardparker väntades, öppna för alla byggare vars park uppfyller säkerhets- och kvalitetskraven, och Kehler gav en försmak av en särskild park från en byggare som gjorde en framstående uppvisning året innan.
Förra året hade varje tävling 10 till 15 deltagare, och han förväntade sig fler tack vare tillväxten i närliggande Calgary. Jag gillar att den här scenen byggs upp från noll av en entusiastisk arrangör.
Källa: Strathmore Times
Radical Fingerboards, den australiska butiken och varumärket, fyller tio år i år, och Blackriver firade det med en samarbetsgrafik för deck som heter Kangaroo Country. Jag gillar när ett varumärke förklarar tankarna bakom en design i stället för att bara visa en produktbild, och det här inlägget gör just det.
Utgångspunkten är ordet ”Country”. I Australien betyder det mycket mer än en plats på kartan. Det omfattar mark, vatten, berättelser, värderingar och ansvaret som hör ihop med ett förfädernas område. Även ordet känguru går tillbaka till gangurru, ett ord som Guugu Yimidhirr-folket delade med James Cook och besättningen på Endeavour 1770.
Verket är format av hur många aboriginska konsttraditioner knyter ihop berättande, djur, natur och plats. Teamet betonar att Australien är hem för många olika nationer, var och en med egna språk, lagar och konststilar, så det finns ingen enda look som representerar alla. Grafiken är därför inte tänkt att kopiera eller efterlikna någon gemenskaps heliga berättelser eller symboler. Den beskrivs som en bredare hyllning till kängurun som naturligt och kulturellt viktig, gjord med respekt för Australiens urfolk.
Det jag uppskattade mest var slutorden: fingerboarding är en kultur byggd på kreativitet, gemensamma sessioner och lokala scener, inte bara den lilla grejen under fingrarna. För Blackriver och Radical är decket både en fest för tio år och en hyllning till människorna som håller den australiska scenen igång, session för session. Enligt inlägget ska det snart finnas i den amerikanska butiken.
Källa: Blackriver Fingerboard Shop
Att se fingerboarden på sidorna i tidningen L'Équipe är den sortens nyhet som gläder den som följt den här lilla scenen ett tag. Nummer 2287, daterat 5 till 11 augusti 2026, ägnar fem sidor (48 till 52) åt ämnet under rubriken «Juste deux doigts» («Bara två fingrar»).
Reportaget filmades i slutet av april 2026 vid Finger Skate Contest i Soorts-Hossegor i Landes. Texten är skriven av Nicolas Herbelot, bilderna är tagna av Christophe Berlet och omslagsfotot är av Sébastien Leban.
I artikeln dyker flera kända ansikten från scenen upp: Renaud, alias Rusty Peio, en av de tre som sköter kontot Finger Board France; Hector, en student från Bordeaux som tillverkar tre eller fyra brädor i veckan för sitt varumärke Die Trying; Lugh, 14 år, som kom med en park han byggt själv; och Bruno Gradel, som visade upp Sk8art-minipärker, där varje enskild tar mellan 40 och 60 timmars arbete.
Tidningen ger också ordet till Damien Bernadet, som presenteras som den franska pionjären inom disciplinen, med 30 års erfarenhet och varumärket Close Up sedan 2007. Meningen som tidningen lyfter fram fastnade hos mig: «Le fingerboard, c'est le piano des board cultures» («Fingerboard är boardkulturernas piano»).
Personligen gillar jag att tidningen visar hantverkarna, barnen och parkbyggarna på lika villkor. Just det gör den här gemenskapen så rik. Alla nämnda varumärken (Close Up, Die Trying, Otter) finns med i den franska varumärkesguiden på fingerboard.fr.
Källa: fingerboard.fr
Årssammanfattningar brukar vara torra, så Blackrivers Wrapped-inlägg fick mig att le direkt. Teamet beskriver 2025 som ”högljutt, på det bästa sättet” och backar upp det med några siffror som ger en bra bild av hur stor scenen har blivit.
De tog fram eller släppte tio nya deckgrafiker och sju ramper. En grafik ska ha sålt slut på 0,3 sekunder, och tre hemliga samarbeten läckte innan teamet ens hann låtsas att de var hemliga. Dessutom kom nio nya butiker till Blackriver-familjen och nästan 100 stödda evenemang.
Det som intresserar mig mer än statistiken är tonen. Många mil i en skåpbil med utrustning som egentligen inte borde ha fått plats, möten med människor som direkt kändes som gamla vänner och en hel våg av nya fingerboardåkare som dragits in av gemenskapen. Däremellan finns små anekdoter, som försvunna hjul, låsmuttrar som dammsugaren åt upp och ett wifi som alltid kopplade ner i värsta läge.
Till sist tackar teamet gemenskapen: ”kaotiskt, rörigt, sömnbrist och på något sätt perfekt”, byggt av fansen och hållet ihop med klistermärken. Den fullständiga återblicken ska komma senare. För mig är inlägget ett bra exempel på hur mycket som kan hända i en så liten nisch när många lägger sin tid på den.
Källa: Blackriver Fingerboard Shop
Varje jämnt år samlas fingerboardvärlden i Tyskland. Fast Fingers 22, den 22:a upplagan av världsmästerskapet, ägde rum lördagen den 20 juni 2026 i Schwarzenbach an der Saale i Bayern.
Arrangören är Blackriver, som har kört tävlingen sedan 1999. Under jämna år sker den på plats, under udda år online. Årets upplaga hölls på Blackrivers huvudkontor.
Programmet innehöll en tävling om titeln fingerboard-världsmästare 2026, prispengar till pallplatserna, öppna sessioner, bedömda åk och battles mellan proffs, erfarna riders och amatörer. Anmälan kostade 50 euro för deltagarna, och domarna kunde också anmäla sig.
På fingerboard.fr finns till och med praktiska tips: närmaste flygplatsen är Nürnberg, ungefär två timmars bilresa bort, sedan Prag (2 tim 30 min) och München (3 tim 30 min). Från Paris tar bilresan cirka 10 timmar och från Strasbourg 7 timmar.
Det är fascinerande att en tävling har samma upplägg sedan över ett kvartssekel. Officiell information finns på fast-fingers.com och på Instagram under @fastfingers_22 och @blackriver_official.
Källa: fingerboard.fr
Jag älskar berättelser där en hobby tyst förvandlas till ett projekt för hela grannskapet, och den här från Los Angeles är ett fint exempel. I Atwater Village, nära Glendale-Hyperion Bridge, finns en miniatyrskatepark för fingerboards på jordvallarna längs L.A. River. Den har ingen gatuadress, och enligt LAist vet ingen riktigt vem som byggde den första versionen eller när.
De första trickerna på de små ramperna och railsen dök upp på sociala medier i mars. Ryan Diaz, som nu hjälper till att sköta parkens konton, hittade platsen och började bygga ut den. Den ska ha börjat på ungefär sex gånger sex fot och har nu vuxit till cirka 90 fot i längd och fyra fot i höjd, med ramper, railsar och massor av målade detaljer, bland annat ett stort Dodger Blue-”LA” och en hajmålning som är en nick till Jaws.
Det som slog mig är att det inte bara är en plats för att filma klipp. Lördagar är byggdagar från klockan 11, när Diaz och medförvaltaren Gilbert Medrano visar barn i området hur man gjuter betong och formar nya hinder. Diaz hoppas att staden någon dag ska erkänna parken som ett lokalt landmärke.
Besökarna som citeras i artikeln gör det hela ännu trevligare. En mångårig fingerboarder säger att det känns som riktig skateboarding, och en annan stamgäst, som slutat åka skateboard efter en allvarlig skada, stannar förbi varje dag efter jobbet eftersom fingerboarding gör att han kan landa trick utan att skada sig.
Personligen tycker jag det är inspirerande att en plats som den här samlar byggare, barn och gamla skejtare. Om du hamnar i Los Angeles verkar en byggdag på lördagen vara den bästa tiden att besöka. Har du sett en offentlig fingerboardpark nära dig? Jag skulle gärna höra om den i kommentarerna.
Källa: LAist
Fast Fingers är tävlingen som alla fingerboardåkare verkar känna till. Blackriver tillkännagav i april den 22:a upplagan, som går av stapeln den 20 juni 2026 i Schwarzenbach i Tyskland. Upplägget är enkelt: proffs, nybörjare, barn och veteraner vid samma riktiga bord, med prispengar och titeln fingerboard-världsmästare 2026 på spel.
Annonsen går igenom formatet i detalj, vilket jag uppskattade. Omgång 1 är en runs-omgång med fem heat om 20 åkare, 45 sekunder vardera. De fyra bästa i varje heat går vidare, plus de tio bästa återstående resultaten. Omgång 2 är Best Trick: fem tricks med ett försök vardera, och bara de tre högsta poängen räknas, så 12 åkare går vidare. Omgång 3 är ett-minuts-runs, och de sex bästa når finalen, där en Game of S.K.A.T.E. avgör mästaren.
Biljetter kunde köpas på plats: vanligt inträde 10 euro, reducerat 6 euro och familjebiljetter från 12 euro. Dörrarna skulle öppna 10.00 och tävlingen starta 12.00, och åkare och domare kunde anmäla sig via arrangörernas länksida.
Histoikdelen är också läsvärd. Den första tävlingen hölls 1999 i Blackriver Skateshop, evenemanget blev världsmästerskap 2008, samlade över 800 besökare från 22 länder 2019 och gick över till nätet 2022. Från och med nu varvas det: ett liveevenemang på jämna år och Fast Fingers Online däremellan.
Källa: Blackriver Fingerboard Shop
Att ett skatemärke öppnar sin butik för fingerboardåkare är värt att nämna. Den 13 juni 2026, mellan 14 och 18, var Vans-butiken i Paris La Défense värd för Vans Fingerboard Jam.
Evenemanget arrangerades av Vans tillsammans med två fingerboardmärken: Close Up, ett parisiskt märke grundat 2006, och Otter. Programmet bestod av sessioner i butiken var 30:e minut, ledda av riders och tänkta för både nybörjare och erfarna åkare.
Det var gratis att åka på plats under hela evenemanget, med aktiviteter för alla åldrar, oavsett om man kom med familjen eller med vänner. Ett hjul gav också chansen att vinna exklusiva priser; eventsidan säger inte vilka.
Inträdet var gratis. Det rekommenderades att boka sessionstider online, men det var inte obligatoriskt: fanns det inga platser kvar på webben kunde man bara dyka upp i butiken.
Det jag gillar med formatet är att det i första hand vänder sig till dem som aldrig har rört en fingerboard. Eftersom den här sporten växer framför allt genom sessioner bland entusiaster är det en bra idé att öppna dörren för nykomlingar.
Källa: fingerboard.fr
Blackriver, det tyska fingerboardmärket, har publicerat en tillbakablick på 2025, och siffrorna är roliga att läsa. Teamet släppte 10 nya deckgrafiker, byggde 7 ramper och räknade till nästan 100 evenemang som de stöttat under året.
De skriver också att 9 nya butiker har anslutit sig till familjen. En grafik ska ha sålt slut på 0,3 sekunder, och tre hemliga samarbeten läcktes ut innan teamet hunnit hålla dem hemliga. En våg av nybörjare på fingerboard kom dessutom in i scenen, och det är den delen jag tycker är mest uppmuntrande.
Tonen i inlägget är lekfull: förlorade hjul, låsmuttrar offrade åt dammsugaren, wifi som alltid kraschar i sämsta läge och oändliga önskemål om bara ett klistermärke till. Bakom skämten syns hur mycket av hobbyn som bygger på evenemang, parkbygge och gemenskap.
Det är en varumärkesblogg, så ta siffrorna som teamets egen sammanfattning. Som ögonblicksbild av hur livligt fingerboardvärlden var 2025 är det ändå en trevlig läsning. Inlägget är daterat april 2026.
Källa: Blackriver Fingerboards Blog
