Husgeckos säljs fritt på nätmarknader: vad betyder 2026 års fångstkvot?
En artikel från Mongabay Indonesia fick mig att sluta scrolla: husgeckon (tokek) säljs öppet på flera nätmarknader. Journalisterna hittade minst en säljare som erbjöd levande geckor för Rp30 500 styck, med 493 stycken i lager, och med påståenden om att de hjälper mot uthållighetsproblem, astma och till och med cancer. Artikeln prövar inte om påståendena stämmer.
Om artens status var BRIN-forskaren Amir Hamidys förklaring både lugnande och viktig. Tokeken har funnits i CITES bilaga II sedan 2019, men det betyder inte att den är hotad. I IUCN:s rödlista är den klassad som Least Concern. Poängen är att handeln ska vara laglig, ursprunget spårbart och handeln hållbar, vilket kräver studier enligt Non-Detriment Finding som bygger på populationsundersökningar.
Fångstkvoten från naturen för 2026 fastställdes genom beslut nr 254 från 2025 av generaldirektören för KSDAE: totalt 2 509 362 djur. Den största delen, 2 487 750, är avsedd för konsumtion (torkade geckor), och 21 612 för husdjur. Östra Java får den största konsumtionskvoten, 480 000. Det finns också en minsta fångststorlek på 15 cm, mätt från nosspets till kloak, medan geckor blir könsmogna vid ungefär 10–11 cm. De fångade djuren har därför sannolikt redan fortplantat sig minst en gång.
Men det som intresserade mig mest kom från Muhammad Fakhri Fauzan vid IPB University. Han varnade för att det utan nya undersökningar är svårt att slå fast att de vilda populationerna förblir säkra när kvoten börjat gälla, och att kvoten därmed kan förlora sin vetenskapliga grund. Amir själv medgav att det inte är lätt att tillämpa minsta storleken i fält och att kontrollen behöver stärkas.
Som någon som följer reptilvärlden ser jag detta som en påminnelse om att även djur som verkar vanliga behöver data. Om du funderar på att skaffa en, välj ett djur med tydligt ursprung.
Källa: Mongabay Indonesia
Om artens status var BRIN-forskaren Amir Hamidys förklaring både lugnande och viktig. Tokeken har funnits i CITES bilaga II sedan 2019, men det betyder inte att den är hotad. I IUCN:s rödlista är den klassad som Least Concern. Poängen är att handeln ska vara laglig, ursprunget spårbart och handeln hållbar, vilket kräver studier enligt Non-Detriment Finding som bygger på populationsundersökningar.
Fångstkvoten från naturen för 2026 fastställdes genom beslut nr 254 från 2025 av generaldirektören för KSDAE: totalt 2 509 362 djur. Den största delen, 2 487 750, är avsedd för konsumtion (torkade geckor), och 21 612 för husdjur. Östra Java får den största konsumtionskvoten, 480 000. Det finns också en minsta fångststorlek på 15 cm, mätt från nosspets till kloak, medan geckor blir könsmogna vid ungefär 10–11 cm. De fångade djuren har därför sannolikt redan fortplantat sig minst en gång.
Men det som intresserade mig mest kom från Muhammad Fakhri Fauzan vid IPB University. Han varnade för att det utan nya undersökningar är svårt att slå fast att de vilda populationerna förblir säkra när kvoten börjat gälla, och att kvoten därmed kan förlora sin vetenskapliga grund. Amir själv medgav att det inte är lätt att tillämpa minsta storleken i fält och att kontrollen behöver stärkas.
Som någon som följer reptilvärlden ser jag detta som en påminnelse om att även djur som verkar vanliga behöver data. Om du funderar på att skaffa en, välj ett djur med tydligt ursprung.
Källa: Mongabay Indonesia
Kommentarer 0
Skriv den första kommentaren, på vilket språk du vill.
Logga in för att kommentera