Frank Kunerts miniatyrscener: en detalj är alltid lite fel

Den tyske fotografen Frank Kunert bygger och fotograferar arkitektoniska miniatyrscener sedan 1990-talet. designboom har precis publicerat en fin porträttartikel om hans arbete, och för mig påminde det om att en scen i dockskåpsskala kan rymma en hel berättelse.

Hans scener ligger ungefär mellan skala 1:12 och 1:43 och är handgjorda, oftast av lättvikts skumkartong. Varje scen får golv, fönster, möbler, målade ytor och taktegel innan Kunert ställer in ljuset och fotograferar den. Tricket är att vanliga byggnader innehåller exakt ett designbeslut som är lite fel: en löparbana som går runt en arena medan ett körfält ramlar ner i en underjordisk trappa, en smal lägenhet instucken under en motorvägsbro, eller ett hotell där gästerna tar sig till sina rum via stegar fästa på ytterväggen.

Kunert utbildade sig till fotograf och började med landskap innan han gick över till studiominiatyrer. Hans tidiga scener innehöll lerfigurer, som han tog bort när arkitekturen blev mer verklighetstrogen. I stället lämnade han till exempel kvar ett glas, som om någon nyss varit där. Han behandlar scenerna som teaterkulisser där betraktaren kan projicera sina egna tankar, och skalan låter honom bryta regler som en byggnad i naturlig storlek skulle behöva följa.

Hans process är långsam. Idéer kan ligga i en skissbok i månader eller år, och ibland börjar han bygga innan den slutliga kompositionen är klar. Han ägnar särskild uppmärksamhet åt gamla ytor, eftersom de får scenen att kännas trovärdig innan märkligheten upptäcks. Under humorn finns ofta en mörk underton om mänskliga hopp, misslyckanden och provisoriska lösningar. Bland de nämnda titlarna finns »Underpass«, »Balconia« och »A Room with a View«. Hans webbplats är frank-kunert.de.

Källa: designboom