Jonosonder: vad de är och vad de används till, nytt föredrag i URE:s serie
Om du använder HF ofta har du säkert undrat varför ett band plötsligt öppnas medan ett annat blir helt tyst. URE har tagit med ett föredrag om jonosonder i sin föredragsserie, ett mycket praktiskt ämne för alla radioamatörer.
Föredraget, med titeln »Jonosonder: vad de är och vad de används till«, var planerat till onsdagen den 30 september klockan 19.30 spansk fastlandstid (17.30 UTC) och sändes på URE:s YouTube-kanal. Föredragshållare var David Altadill Felip, forskare vid Ebro-observatoriet vid Universitat Ramon Llull.
Enligt annonsen analyserar jonosonder jonosfärens struktur och ger den information som behövs för att förstå och förutsäga HF-utbredning. Deras data matar prognosprogram som VOACAP, som hjälper till att välja tid på dygnet och frekvens för att kontakta en känd station. De ger också realtidsinformation på internet om utbredningsförhållandena i ett stort område runt varje jonosond.
Föredraget tog också upp hur Ebro-observatoriet studerar rörelsen hos joniserade moln och jonosfärens beteende i extrema situationer, till exempel solförmörkelsen i juli 2026. Forskningen är relevant för smalbandiga digitala lägen som FT4, FT8 och WSPR, som många av oss förlitar oss på för att få kontakter med låg effekt.
Personligen tror jag att man blir en bättre operatör när man förstår varifrån utbredningsdata kommer. Man slutar då bara titta på solfläcksantalet och börjar läsa vad jonosfären gör just nu. Ett mycket välkommet initiativ från föreningen.
Källa: URE (Unión de Radioaficionados Españoles)
Föredraget, med titeln »Jonosonder: vad de är och vad de används till«, var planerat till onsdagen den 30 september klockan 19.30 spansk fastlandstid (17.30 UTC) och sändes på URE:s YouTube-kanal. Föredragshållare var David Altadill Felip, forskare vid Ebro-observatoriet vid Universitat Ramon Llull.
Enligt annonsen analyserar jonosonder jonosfärens struktur och ger den information som behövs för att förstå och förutsäga HF-utbredning. Deras data matar prognosprogram som VOACAP, som hjälper till att välja tid på dygnet och frekvens för att kontakta en känd station. De ger också realtidsinformation på internet om utbredningsförhållandena i ett stort område runt varje jonosond.
Föredraget tog också upp hur Ebro-observatoriet studerar rörelsen hos joniserade moln och jonosfärens beteende i extrema situationer, till exempel solförmörkelsen i juli 2026. Forskningen är relevant för smalbandiga digitala lägen som FT4, FT8 och WSPR, som många av oss förlitar oss på för att få kontakter med låg effekt.
Personligen tror jag att man blir en bättre operatör när man förstår varifrån utbredningsdata kommer. Man slutar då bara titta på solfläcksantalet och börjar läsa vad jonosfären gör just nu. Ett mycket välkommet initiativ från föreningen.
Källa: URE (Unión de Radioaficionados Españoles)
Kommentarer 0
Skriv den första kommentaren, på vilket språk du vill.
Logga in för att kommentera